Hej och karibuni

Den senaste veckan har gossen vaknat varje natt och sagt “Sova däj istäjet”. Då han har fått komma över till vår säng har han tagit tag i mammas eller pappas hand (eller hals!) och somnat om.
När vi för snart ett halvår sedan fick hem vår pojke vaknade han emellanåt om nätterna och hade mycket svårt att somna om. Och alldeles omöjligt blev det när han fick ligga mellan oss i dubbelsängen. Då låg han och tittade i taket i timmar innan han tillslut somnade om i sin egen säng. Ovan att dela säng med någon. Därför är det – trots att föräldrasömnen haltar – en härlig bekräftelse att gossen nu sover tryggt med mamma och pappa. Nära, nära. Efter att i flera år av sitt lilla liv alltid ha sovit ensam. Så nu får det gärna bli “toja sängen” hela natten.
I barnhemssängen intill fanns det dock en vän. Om än i olika sängar så har de legat intill varandra och snusat. Det är stort att de kommer kunna fortsätta följa varandra. Det gjorde de också i eftermiddag då jag och bröderna brothers umgicks när papporna roade sig på bio. Det var fler som roade sig:

Igår träffades adoptionsfamiljerna för att fira av Björklunds som åker hem till Sverige idag och för att välkomna familjen M som anlände Kenya nyligast.
Björklunds har varit här i nio månader och hade trott att de skulle åka hem i februari, men oberäkneliga domstolstider förändrade planerna. Skönt att när väl domaren utfärdade adoptionsordern så gick övrigt smidigt.
Personalen från barnhemmet och deras adoptionsorganisation kom också dit och överlämnade en tavla – trevlig gest!
Vi hoppas möta Björklunds i Sverige på återträff i augusti!