Gick upp halvsju och såg att Ambros gjort en helomvändning men sov gott. Tio minuter senare tittade jag till honom igen och då var han vaken och låg och funderade. Gissar att det är ett barnhemsbeteende att vakna och inte säga nåt, när fler barn i rummet fortfarande sover. Storasyster bar in honom till mammas och pappas säng. Så här mysigt var det:
Blog Image