– Älka dej mamma!
Så sa en liten gosse i telefonen till mig.
För fyra månader sedan hade vi inte ens träffats, och nu får jag höra dessa härliga ord (visserligen som ett eko av mina egna ord – men ett ljuvligt eko). Det är omtumlande och fantastiskt att bli mamma till en 2-åring som kan berätta om sin kärlek också med ord!
Vi har nyss lagt på luren och längtan är stor efter älskad make och son. Men det går att stå ut, för jag hade inte velat avstå från gårdagens avsked. Det var tungt och fullt av tårar. Men jag är också full av tacksamhet över vad min pappa fick betyda för mig och för andra. Och tacksam över vad mamma och lillasyster och många, många andra släktingar och vänner fortfarande får betyda. Så många minnen kommer fram en sån här gång, och jag inser (på nytt) att jag är lyckligt lottad som redan från start har varit omgiven av så mycket kärlek. Som barn och fortfarande, nu när jag själv får förmånen att – tillsammans med M – omsluta mina egna barn med kärlek.
Även jag är tacksam för allt vi fått och får betyda för varandra. Det är ovärderligt. Det känns även helt enormt att få höra ett nytt litet barnbarn säga att han är “mammojs gullpojke”. Längtan är stor att snart få se de tre gullpojkarna tillsammans. Ibland är det tur att tiden går fort.
Det visste jag med, men inte mina läsare :p heh! Sköt om dej! Kramar Carro
Vännen! Tack för att jag fick va med på avskedsdagen… Svårt men viktigt. Otroligt härligt mitt i sorgen att se Dej! Kramas lite och Höra om ert hem o vardag,… inte bara läsa. Hoppas resan hem går fort och blir skön. Hörs igen!
Stor kram, Helén
Det verkar som vi inte träffas när du är här i Sundsvall men du var med mig i mina tankar i går och jag är medveten om att du och Ellentin finns här uppe någonstans i vår fina snöiga stad. Vi ser fram emot att ta emot er alla här hemma på riktigt en sommardag framöver och att den långa hem(!)resan går bra! Kram Martin