På kvällen den 7 november kom vi till Nairobi och på flera sätt känns det som om vi har varit här jättelänge. Ambros är ju en så naturlig del av familjen så att det verkar som om han alltid har varit med, och Ellentin är storasyster på samma vana sätt – som om hon är sedan flera år bekant med rollen.
Samtidigt har ju de flesta av våra släktingar och vänner inte träffat Ambros, så vi är ju inte en “känd” flerbarnsfamilj.
Nästan varje gång jag går över gatan tittar jag åt vänster, för att upptäcka att bilarna kommer där men i andra filen, är inte van vänstertrafik än. Att internetuppkopplingen är så osannolikt seg kan jag inte heller vänja mig vid.
Idag var vi hembjudna till Caroline, Ambros guardian ad litem, kvinnan som ska företräda honom i rätten. Hon bor väldigt nära norska skolan i Karen med sin man och fyra barn. Vi hade en jättetrevlig eftermiddag och bjöds på broscetta, parmaggio och nyama choma, grillat kött. Carolines man är italienare så det var nog därför vi fick en så god blandning av det italienska och kenyanska köket.
Ikväll ska vi laga svensk nationalrätt – pizza con salami 🙂
