Vi fortsätter glädjas och förundras över att det är så många som följer med oss på den här resan. Vi ser det både i kommentarer och mejl, men även i statistiken för besöken på bloggen. Många av er känner vi, men långt ifrån alla.
Eftersom vi är nyfikna av oss upprepas här en gammal favorit, nämligen frågan
VEM ÄR DU?
Berätta gärna genom en kommentar eller ett mejl till oss enligt adress till höger.
Tips: När man lägger in en kommentar ska det komma en ny sida med bekräftelse att det är inlagt annars fastnar inte hälsningen.
Förutom denna fråga kommer här några bilder med tema VÄNTAN och VATTEN. Ambros väntar på att älskad storasyster ska komma hem, diskar under tiden och på Ellentins blogg finns bland annat bild på hur lycklig lillebror får bada med storasyster efter middagen idag.
Det vatten vi dricker kokar vi numera upp tre gånger i vattenkokaren innan det får svalna, eftersom det tydligen finns parasiter som överlever ett uppkok. Återstår att se om vi får vara utan husdjur därmed.
Och när jag hade skrivit den sista meningen så dök det upp en annan parasit. The cockroaches are back! Tydligen vann vi inte kampen förra gången! Kriget fortsätter!
Läser med spänning, vi hade gärna adopterat från kenya men kunde inte lösa det praktiska så det visade sig att även vårt andra barn finns i Kina. Tack frö att ni skriver.
Hej på er! Jag har läst er blogg varje dag sen ni for ner! Vilken underbart fantastisk livshändelse! Tack för att jag (och alla andra) får följa er! /Lina (arbetskollega till Cissi)
Hej!
Jag (arbetskamrat till Mattias) läser bloggen varje dag och eftersom jag själv är mamma till en älskad son som adopterades för 19 år sedan känner jag verkligen igen era känslor.
Fortsätt att njuta av NUET
Kollega med Birgitta och fd assistent.Läser er blogg för att jag tycker ni är underbara som orkar att engagera er så för att ett barn ska få en familj och sen skriver du Cissi, så fantastiskt berörande så jag kan bara inte låta bli att läsa och bli berörd av er resa till för mig till ett främmande land. Kramar!
Hej!
Jag brukar ta och en titt på er blogg när jag sitter vid datorn! Tycker det är så roligt att få höra om hur ni har det, era tankar och erfarenheter! Önskar er allt gott!
Hej!
Jag läser och gläds med er varje dag! Just nu tittar jag in under den dagliga “lunchtitten”.
Stora kramar från Susann (från ett snöigt Uppsala)
hejsan, vi läser bloggen då och då och glädjs med er. Våra flickor kom till oss genom adoption från Taiwan augusti-07.
vi finns på http://familjeng4.wordpress.com
Som stolt moster till två fantasktiska barn läser jag också bloggen minst varje dag. Det är helt underbart att följa er och “lära känna” Ambros. Jag förstår att han längtar efter Ellentin när hon är borta – det gör jag med! KRAM från Mia
Hej
Jag läser bloggen varje dag. Den får hela äventyret att bli verkligt och framför allt möjligt. Jag är så glad för att ni bjuder så mycket på er själva och inte minst på era erfarenheter. Ellentins blogg är minst lika viktig, det är otroligt härligt att läsa hennes inlägg. Vi längtar efter att få följa efter ner till Kenya.
/ Anna
Hej. Kanske börjar du få koll på oss nu. Familjen Nilson som nu otåligare än någonsin väntar på barnbesked då vi vet att vi i alla fall är godkända i Kenya. Jag läser också varje dag. Både på jobbet (säg det inte till nån) och hemma. Det har varit ovärdeligt att ha er där nere rapporterandes. Dels om allt praktiskt, men framförallt om ert liv och er vardag. Bara att det att livet flyter på, att ni gläds, sörjer, förundras – lever…. Jag är mycket glad att ni skriver så mycket. Tack. / Anna – snart två barnsmor… 🙂
Jag är verkligen glad att era små husdjur inte visade sig under min vistelse hos er. Även om jag tycker om djur undviker jag helst sådana. Nelson är en mycket trevligare kompis. Just nu så ligger hon i en av fåtöljerna i vardagsrummet och sover. Jag ska göra detsamma men i min säng. //Kramar
Tack för att ni skriver! här hemma i sverige går vi runt å längtar efter att få följa efter i ert äventyr. tänk att varje dag kan kännas så lång när man längtar…
Hej
Vi försöker läsa varje kväll efter att vi lagt vår lilla Malin och kan njuta av en lugn kopp te i köket. Nu är vi trött på skottning och väntar på våren och på att få träffa er igen!
Hej hej på er i värmen. Jag (Mattias kollega) läser er blogg varje dag, ibland flera gånger! Det är så roligt att läsa om vad som händer och se alla bilder. En helt främmande, men häftig värld. Kontrast till här hemma; det har varit grått och slaskigt i flera dar och nu plötsligt en smärre snöstorm igen! Jag vill också ha sol och värme! Kramar från Carina o Ingmar o Hugo