När Mattias kom hem efter att ha jobbat i förmiddags fick jag något ovärderligt: EGENTID!
Ibland när mycket känslor och tankar har farit genom kroppen under en period blir behovet av ensamhet större. Numera känner jag igen en punkt inombords som berättar att det behövs en stund av andhämtning och reflektion. Som i bästa fall leder till insikten att det är fullt godkänt att bli trött ibland, och alldeles naturligt när stora förändringar har skett i livet på kort tid.
Den där signalen har nog funnits där tidigare, men det fanns en period i livet när jag inte kände den, utan stängde av och körde på tills jag hamnade i den omtalade väggen. Det är ganska många år sen nu men jag tänker ofta på hur värdefullt det var att jag hade rätt personer omkring mig just då. Främst chef, läkare och make som hjälpte till att dra i duktighetsbromsen, pausa och – minst lika viktigt – även att hitta vägen ut ur pausen innan vilan blivit förlamande.
Det är alltför många som drabbas av den här typen av utmattning, och kanske skulle vi kunna bli bättre på att prata om det för att kunna fånga upp varandra och hjälpa till att släppa på orimliga krav och skuldkänslor medan tid är.
Också skrivandet kom igång just under de här åren och blev en ny och värdefull ventil. Och bearbetningsmöjlighet. Både utmattningdepression och barnlöshet fick drabba den stackars huvudpersonen i romanen Väntrum. Precis som läsandet ger vila genom att locka in tankarna i en annan värld, ger skrivandet samma typ av vila när en ny värld skapas. En värld som inte finns annat än hos författaren och eventuella läsare, men som kan få gestalta de frågor som är viktiga och aktuella.
Så idag blev egentiden inte arbete som det brukar bli – utan en kostnadsineffektiv stund i ensamhet med både läsande och skrivande. Inte på tangentbord utan med papper och penna. Vilsamt och värdefullt!
Inte minst inför morgondagens eldprov: vår första hearing i domstolen. Vi kanske har hört alltför många skräckhistorier om rättsväsendet i det här landet, men nog är det märkligt att det känns som att vi ska ställas till svars för ett brott.
Så om brottet är att älska detta lilla barn så blir erkännandet: GUILTY!
Hoppas ert första domstols möte har gått bra!!
Vi var också jätte nervösa när vi var i SA & skulle till domstolen för de var tydligen hårda. Men det gick som en dans, fick svara på några frågor, skriva på lite papper sen var vi färdiga. (Även om det garanterat är annorlunda i Kenya, men känslorna är nog ganska lika iaf)
Kram från Susan m familj
Oj, vad spännade med er första dag “in court”. Det kommer att gå så bra så.
Vänner…!! Mina tankar o böner är hos er … o framförallt i morgon! Fick ett tips från nån som sa… -när jag är på möte med någon viktig, brukar jag tänka mej honom (varför honom?) i kalsonger… Då känns han närmre och inte så svår. Tänk dej domaren i kallingar=) eller kanske inte… för då kanske det retar honom att se era glada miner… jaja. Gud är med er iallafall och det är det bästa som kan hända. Han ska nog fixa det här!!!
Glad att du fått lite egentid!!! Viktigt, viktigt. Tack för påminnelsen!
Stora, lyckoönskningskramar, Helén
Tänker på er, ber för er.
Kram Sara
Tänker på er! Känner igen dina tankar om egentid, för lite av den varan här också ibland.
Kramar Charlotte
Vi är också med er i det ni går igenom under morgondagen. Självklart kommer det att gå bra, lita på det! Ambros är ju redan er i själ och hjärta! Nu ska det bara ner på papper. Kraft och styrka till er fyra från oss alla tre
Tänker på er inför morgondagen! Även om vi bara träffast Ambros via bloggen så känns han lika mycket er som Ellentin. Det är klart att det kommer att gå bra imorgon, även om det tar tid. Önskar att de kunde se er kärlek, se er familj och klubba igenom det där beslutet med en gång.
Kramar från oss alla
För en gångs skull helt ok att vara guilty as charged! Jag tror också att det kommer att gå bra morgon!
Ja du har en otroligt fin man. Jag har sagt det förut och säger det igen: Jag kunde inte valt bättre man till dig själv. Jag är så tacksam för att ni har varandra, hjälps åt och stöttar den som behöver stöttas. Kul att du kunde skriva litet. Du kan kanske få egentid under sommar/höst om övertecknad får vara barnvakt. Jag känner mig skyldig till samna brott som ni.
Inför morgondagen hoppas, tror, ber, håller tummarna m m. Steker just köttfärsbiffar, för tant Gredelin ska komma hit och äta med mig.
Varma hälsningar från Laila Pedro och Ann ? (Forsberg), vilka jag träffade på Nivrenahallen. Kramar till er alla från mig.
Vi är med i tanke och bön. Jag tror det kommer att gå BRA i morgon.