Hade för avsikt att cykla mycket och långt här, men mina intentioner blir ganska ofta bara det. Intentioner alltså. Men igår åkte Jonas och jag ut på en heldagstur i maasailand. Vi möttes i korsningen Naivasha rd-Kawangware rd vid 09.30 och styrde kosan mot Lusigeti och Rift Valley. (Går inte att se tydligt på bilden ovan men Lusigeti är röda A och Rift Valley ligger vänster och ner om det) Rift Valley är ett stort område och närmast Nairobi påminner landskapet något om de svenska fjällen, med berg och låga träd. Fast varmare och olika former av akacia istället för fjällbjörk. Ganska ödsligt men med regelbundna maasaibosättningar. Fick lära mig att i varje “boma” (gård på swahili) bor en familj. En man som oftast har flera fruar, samt deras barn.
Vid en boma kom massvis med barn utspringande för att kunna titta nära när vi cyklade. Vi stannade till och pratade – eller Jonas som behärskar swahili pratade. Medan vi stod där kom fler och fler folk och på frågan hur många mammor det var blev svaret tre. Hur många barn? – Många. Men hur många? 40 stycken svarade en mamma. Och tre mammor?! Ja, men det är tre som är ute med korna också.
Alltså blir en familj en ganska stor by. När vi kommit förbi deras gård kunde vi på ett litet område räkna till 13 kokadaver. Den långvariga torkan har gjort att boskapen dör eftersom det inte finns bete. Och fortfarande regnar det inte samma mängd som förväntat.
Framåt eftermiddagen blev jag ganska trött och hade problem att hålla tempot uppe så när det skymde hade vi fortfarande några kilometer kvar på Ngong road. Den totala sträckan blev ca 7 mil men det tog nästan 10 timmar, tur att det inte är terrängcykling på Vätternrundan för tröttheten var massiv både igårkväll och idag. Men det var en härlig dag med sköna naturupplevelser precis utanför en av Afrikas största städer.
Tveksam om vi hinner hem till Vätternrundan veckan före midsommar, men väntar några dagar till med att bjuda ut startplatsen…