Imorgon är det ett halvår sedan vi kom till Nairobi. Det känns på flera sätt som om det var mer nyss än sex månader sedan vi kom, men det känns också som om vi varit här länge. Ambros plats i familjen känns så naturlig och långvarig och det faktum att han bara pratar bra svenska gör att vistelsen ter sig nästan flerårig.
Till skillnad från tjejerna som varit både i Tanzania och Sverige under tiden så har jag varit i Kenya hela tiden. Innan vi åkte ordnade vi med visum. Det längsta de ville ge oss på kenyanska ambassaden i Stockholm var tremånaders visum och det har jag förlängt en gång. Cissi och Ellentins visum gäller till 17 maj.
Igår var jag med Sam från Little Angels till Immigrationsmyndigheten i Nyayo House inne i stan. (Under Arap Mois tid som president var det till det huset man skickade fångar för att tortera dem. Jag slapp tortyr.) Sam hade bråttom till en annan körning och gick till tjänstgörande chef och frågade hur jag skulle göra. Han fick beskedet att eftersom jag varit i landet på turistvisum i sex månader i följd, vilket tydligen är maximal tillåten vistelsetid, så kunde visat inte förlängas. Jag skulle få ett så kallat “Resident pass”. Alltså ett ID-kort som intygar att jag är fast boende, resident, i Kenya. Det tyckte jag lät som ett utmärkt och klokt beslut, men jag kunde inte få det om jag inte presenterade ett litet kort som jag skulle ha fått när jag förlängde visat i februari. Något sådant kort fick jag aldrig men Sam trodde att han hade det på Little Angels kontor.
Vi åkte från Nyayo House och Sam skulle på sin andra körning och sedan hämta mig på eftermiddagen. Vid tvåtiden ringde Muteru, chefen på Little Angels, och sa: “Sam sa att du ville ha ett Resident pass, men det blir ju dyrt”. Jag förklarade för Muteru att jag visserligen gärna ville ha ett Resident pass (inträden till nationalparker, muséer, hotell och annat är mycket billigare om man kan visa ett sånt pass istället för ett turistvisum) men att det var det enda alternativet som erbjöds, förlängning av turistvisat var inte aktuellt enligt Immigrationsmyndighetens tjänstgörande chef.
“They are only trying to extort money from you.” Muteru skulle ordna med ett brev från vår advokat – tillika Muterus fru – till myndigheten om att de inte skulle äventyra vår adoptionsprocess utan förlänga visat utan krångel.
Imorrn lär brevet vara klart och vi ska göra ett nytt försök och hoppas det går vägen. Men från kl 00 inatt så vistas jag utan giltiga papper i landet. Får se om det kommer någon och tar mig. Troligen till Nyayo House…