Ambros tycker verkligen inte om dammsugaren, han är fortfarande riktigt rädd för den. Kanske använder vi den för sällan, så att han är ovan… Förra veckan dammsög Cissi och hon höll samtidigt Ambros i famnen för han vågade inte vara någon annanstans.
I förmiddags höll han på med en tom femliters plastflaska för vatten. Han drog den utmed golvet med foten. Samtidigt höll han sin fina bruna docka i famnen och sa “dammfåga, INTE falit”. Klokt med fobiträning tycker jag!
Vi var på barnhemmet för vägning idag också och för första gången sedan 17 november så gick han själv in på barnhemmet. Innan har vi burit honom. Dessutom pratade han med personalen, något han inte heller gjort förut! Han berättade stolt för flera att det var “mamoj” han höll i handen.
I dagens Sundsvalls tidning kan du läsa en tredje reseberättelse författad av Cissi.
Simon var också rädd för dammsugaren, men det gick över. Jag minns inte riktigt när. Men nu i höst har han hoppat tandemhopp, fallskärm. Vi har settt det på film igår. Så det finns hopp!
Vilken fin reseberättelse! Så härligt för stolt mormor att bli uppbjuden av en så fin kavaljer. Vilken anknytning!
Stort att med tryggheten runt sig, stega in på barnhemmet. Vilken styrka du besitter Ambros! /Ulrika
Hej hej. Vad mysigt det är att läsa om era vardagsbestyr. Här är allt som vanligt= full fart. Vi håller på att planera en sektionsmyskväll igen. Får se när du kan vara med igen, kanske nästa!? Förstår om du inte kommer denna gång, lite långt att åka kanske ;-)) Tjingeling!
Jag känner igen det där med att bära ett barn på höften och samtidigt dammsuga – svettigt!
Du är fantastisk på att formulera och tänka vidare. Längre. Djupare. Hitta nya sätt…nya tankar… Du är fantastisk. Vilken gåva till oss, dina ord och reflektioner!
kram, Helén
Sååå fint skrivet om adoption i Sundsvallstidningen. Blir gripen , och kan bara hålla med .