Han är fantastisk denne lille kille som vi idag hämtade på morgonen och hade hos oss hela dagen. Han tyr sig till oss och vill oftast vara i famn när okända är nära men sprallar loss rejält när vi är bara familjen; pratar, busar, tokskrattar ett ljuvligt kvillrande skratt. Han kan ena stunden skutta eller rusa omkring och nästa sitta och pillra med kritor eller pussel med stort tålamod.
Stövlarna som både storasyster och kusinerna Olsson har haft blev favoriter!
När Ambros skulle sova middag blev det en fantastisk stund med storasyster. Hon får berätta om det i sin blogg imorgon. Närhet är ledordet. Och närhet behöver han. Så länge Ambros är trygg med att vi är nära är han frimodig, och så när han tror/inser att vi ska skiljas åt blir det svårt. När vi kom tillbaka till barnhemmet var han sprudlande hela tiden när vi lekte och satte på pyamas (med linne under och tjocktröja över som alla barnhemsbarnen) ända tills han förstod att vi skulle gå. Då klamrade han sig fast vid Ellentin och tårarna kom…..
Idag fick vi också Sundsvallsbesök av Arne Selander som kom på kaffe i vår lilla lya och tog bild på hela familjen. Den går att hitta på hans blogg, vilket vi fick veta ikväll när Arne bjöd oss på toppenmiddag på hotellet där han och Eric sover inatt innan de reser hem. Gott med en trevlig middag med spännande diskussioner. Det hjälpte oss att skingra längtanstankarna efter det ledsna avskedet på barnhemmet.
Nu sover Ambros i sängen på barnhemmet och Ellentin här vägg i vägg. Kanske vi vuxna ska göra det snart också. Apropå säng så kan jag komplettera gårdagens inlägg om att barnsängen vi skulle kunna få hyra (via kontakt till personal på Eldon Villas) verkade som en gudagåva tills vi fick höra priset imorse: 200 shilling per dag dvs 6000 ( 600 kr) i månaden! För 600 kr skulle vi kunna KÖPA en enklare säng. Vi sa nej, men fick senare i em ett nytt prisförslag: 1500 shilling per månad! Vår hud säger att vi är rika. Våra kontoutdrag säger annat!
Också nu sa vi nej och gav ett maxbelopp på 1250 sh/mån. Så vi återkommer imorgon med nyheter om hur det budet tas emot.
Oj vad svårt det är att leva upp till intentionen att skriva korta inlägg….men nu gäspar jag och säger Lala Salama till er – och Asante sana för alla fina kommentarer och mejl!
ÅHHHH vilken fiiiin bild på er!!!!Jag var in på Arne Selanders blogg…..! (Han var förövrigt med på barnsångarlägret på brogården i somras till vår stora förtjusning)…. Ni ser helt himmelska ut!!!! Lyckan personifierade i er!!!!! Hurra….
stor glad kram, H
Lev inte upp till korta inlägg:) Det är så kuuuul med långa! Du med din fantastiska formulerings-gåva ger oss en sån levande bild av ert liv. Härligt! Fortsätt gärna!
Lycka till med sängen. Det kommer lösa sig, om det inte redan är löst;)
Så härligt att höra att ni stortrivs med varann’… inte så förvånande egentligen, men att det gick så direkt! Hurra och halleluja!
Följer er med glädje o nyfikenhet. STor kram till er alla:)
Helén mfl.
Skratt, ja, det är klart man får ta seden dit man kommer.
Afrika är väl kontinenten där spjälsängen uppfanns, det minns jag nu ;=)
Låter förresten lite som att de vill skinna er, för 600 kronor kan man ju t o m köpa en ny spjälis i Sverige?
Åh vad fin han är er lille pojk. Fast man önskar ju att man kunde vända på korten, hihi.
Nu skall jag först ut med Majken och sen till jobbet. Blåser, ösregnar, +3 grader. Avundsjuka?
Vad härligt att se “kusinstövlarna” på en bild tagen så långt borta, på en liten kille som jag aldrig träffat – men som jag älskar av hela mitt hjärta! Det är underligt hur man kan känna så starkt för någon som man bara känner genom bilder och berättelser. Men att det är kärlek jag känner är ingen tvekan – hela hjärtat vill bara krama om honom, det blir en härlig dag när den äntligen kommer. Jag ska visa bilderna på fina Ambros i de fina stövlarna för kusinerna i kväll – det späder nog på känskan av att de hör ihop på kusiners vis.
Ja oj oj oj det var dyrt, hoppas att ni hittar en billigare lösning.
Massvis av regniga men varma kramar från Sundsvall
Tänk att ni får vara tillsammans alla fyra i ert eget hem, även om det är ett tillfälligt. Det måste kännas härligt. Det måste även vara alldeles fantastiskt med en storasyster, som Ellentin, som har ett så stort tålamod med småkillar. Den tjejen är något mycket speciellt. Hursomhelst är det så värmande för ett mormorshjärta att höra hur bra det verkar vara på en endaste gång.
Hoppas ni får ett överkomligare pris på spjälsängen. Det kanske inte är någon vidare idé att jag försöker packa ned någon heller, men en resesäng kanske skulle vara något, eller?
Kramar till hela familjen från mor och far i Sundsvall
Jag läser eran blogg varje dag, vad kul med Arne Selander, den prästen konfirmerade mig. . , världen är bra liten ibland.
Sköt om er!
/Carolin Mann
Oj, Annika – så snabb på tangenterna. Tack för härligheten och glädjen 😉
Ville bara svara på spjälsängsfrågan: vi hade valt nåt annat själva men tar seden dit vi kommer och tackar ja till spjälsäng för att inte verka som några mysko musungos när social workers kommer på besök!
Har inte haft datorn igång på ett par dar, så det var med spänning jag knappade hit mej nu. Och jag bara ryyyser av härlighet och glädje!
Är så härligt att få läsa att ni har fått en son och lillebror, äntligen, efter alla år!
Grattis till er alla fyra!
Och det skall bli så fint att få träffa er, hoppas vi ses i sommar?
Kramar Annika
Ps…nu lägger jag besserwissernäsan i blöt, men…behöver ni verkligen en spjälsäng?
Signe sover ju sen ett bra tag tebax i vanlig säng? Och dom är ju nästan-tvillingar, fniss…