Hej och karibuni

Han är fantastisk denne lille kille som vi idag hämtade på morgonen och hade hos oss hela dagen. Han tyr sig till oss och vill oftast vara i famn när okända är nära men sprallar loss rejält när vi är bara familjen; pratar, busar, tokskrattar ett ljuvligt kvillrande skratt. Han kan ena stunden skutta eller rusa omkring och nästa sitta och pillra med kritor eller pussel med stort tålamod.

Stövlarna som både storasyster och kusinerna Olsson har haft blev favoriter!

När Ambros skulle sova middag blev det en fantastisk stund med storasyster. Hon får berätta om det i sin blogg imorgon. Närhet är ledordet. Och närhet behöver han. Så länge Ambros är trygg med att vi är nära är han frimodig, och så när han tror/inser att vi ska skiljas åt blir det svårt. När vi kom tillbaka till barnhemmet var han sprudlande hela tiden när vi lekte och satte på pyamas (med linne under och tjocktröja över som alla barnhemsbarnen) ända tills han förstod att vi skulle gå. Då klamrade han sig fast vid Ellentin och tårarna kom…..

Idag fick vi också Sundsvallsbesök av Arne Selander som kom på kaffe i vår lilla lya och tog bild på hela familjen. Den går att hitta på hans blogg, vilket vi fick veta ikväll när Arne bjöd oss på toppenmiddag på hotellet där han och Eric sover inatt innan de reser hem. Gott med en trevlig middag med spännande diskussioner. Det hjälpte oss att skingra längtanstankarna efter det ledsna avskedet på barnhemmet.

Nu sover Ambros i sängen på barnhemmet och Ellentin här vägg i vägg. Kanske vi vuxna ska göra det snart också. Apropå säng så kan jag komplettera gårdagens inlägg om att barnsängen vi skulle kunna få hyra (via kontakt till personal på Eldon Villas) verkade som en gudagåva tills vi fick höra priset imorse: 200 shilling per dag dvs 6000 ( 600 kr) i månaden! För 600 kr skulle vi kunna KÖPA en enklare säng. Vi sa nej, men fick senare i em ett nytt prisförslag: 1500 shilling per månad! Vår hud säger att vi är rika. Våra kontoutdrag säger annat!
Också nu sa vi nej och gav ett maxbelopp på 1250 sh/mån. Så vi återkommer imorgon med nyheter om hur det budet tas emot.

Oj vad svårt det är att leva upp till intentionen att skriva korta inlägg….men nu gäspar jag och säger Lala Salama till er – och Asante sana för alla fina kommentarer och mejl!

Igår var vi tidigt på vår affär Nakumatt Junction för att ytterligare förbereda hemmet på att en tvååring snart ska flytta in. Vi kom också på att vi skulle möblera om och ha barnrum i det större sovrummet. Men sängarna är rejäla pjäser så det gick inte att få dem genom dörrarna. Gick och frågade i receptionen om jag kunde få låna nåt verktyg men då fick vi beskedet att det fixar de! Då passade vi också på att fråga om de hade någon barnsäng att låna/hyra ut och det kanske det fanns var svaret.

Vi tog taxi till barnhemmet och kom när det var lunchvila. Ambros var ganska reserverad när han såg oss vid sängen när han vaknade men Cecilia fick klä på honom och han höll sig tätt intill henne. Douglas och Esther kom och hämtade oss och vi åkte till Svenska skolan. Det är en oas, jättehärligt område med stora gräsytor, lekplats och två pooler. I bilen dit var Ambros väldigt tyst och sa ingenting. Vi vet att han åkt bil förut, men inte ofta, så det var ju mycket nytt på en gång. När vi kommit in på området tog det inte lång tid förrän han började trivas. Han blev fascinerad när storasyster hoppade från trampolinen och simmade och gjorde konster! Efter ett tag började han sjunga och dansa! Kul att se!

Vi åkte tillbaka till barnhemmet för att vara på plats till middag och sängdags kl 18. Denna gång var det lättare att åka hem för Ambros var glad när vi gick, och nu ska vi åka dit och ta hem honom hela dagen!

När vi kommit hem hade de möblerat om i lägenheten och ställt hit en jättefin säng! Vi vet ännu inte om de tänker ta mycket betalt i hyra för den men det kändes jättebra att hemmet är i ordning tills Ambros kommer om nån timme!