Hej och karibuni

Trots att Internet är en så pass ny uppfinning att jag var vuxen när det kom – så är det svårt att stå ut med att det inte fungerar. Sedan jul har uppkopplingen verkligen varit opålitlig, och nu när jag skriver detta gör jag det i Word och hoppas att ni kommer kunna läsa det nån gång.

För precis tio år sedan var det en liten flicka som skulle tillbringa sin sista natt i min mage och efter år av längtan skulle vi nästa morgon ta emot vårt första fantastiska barn. Med andra ord är det födelsedag imorgon! Och nu är vi här – och har fått ta emot ett barn till. På ett helt annat sätt – men lika stort! Tänk att kärleken inte är begränsad, utan växer vidare när det finns en till att älska.

Ambros har hjälpt mormor och mamma att göra hemlisar idag och vi ser fram emot att han imorgon ska få sjunga en av favoritsångerna för sin syster.

För övrigt var Mattias, Ambros och jag till vår advokat Leah idag. Vi fick se utkastet till adoptionsansökan som kommer att lämnas in när vi har gjort våra tre fosterfamiljsmånader. Leah trodde att vi skulle kunna få första tiden i rätten i slutet av februari. Eller i mars. Eller i bästa fall före påskstängningen. Vi har hört många exempel på att tider blir inställda eller att domarna får specialidéer som gör att man måste extra många gånger till rätten, så vi gissar inget om nån hemkomst ännu. Och försöker inte hoppas på nåt särskilt datum. Även om den äldste av oss skulle vilja använda sin redan betalda startplats i Vätternrundan. Och den yngste skulle behöva komma hem medan det är båtsäsong eftersom han har blivit lovad en vice kaptenspost i Affes regatta. Dessutom vore det mycket roligt att få vara med på kusin Filippas konfirmation. Så nog hoppas vi ändå….även om vi trivs och har det gott här just nu.

När vi åkte till advokaten gick mormor till skolan och fick se Ellentin öva akrobatik och sen följde hon med till syslöjden. Mormor och morgondagens födelsedagsbarn har gemensamt intresse och fallenhet för handarbete. Den fallenheten gick helt förbi mig, så det är inte bara arv och miljö som spelar in tydligen. Ambros har i alla fall ärvt tydliga egenskaper från sin moster och kusin Elias kan jag se 😉 Jag ser fram emot att de får träffas i verkligheten – och är glad att Internet funkade en liten stund igår så att de fick träffas via Skype.

Vi hade en ganska slö för- och eftermiddag men tog så småningom en tur mot Svenska skolan för Ellentin längtade efter bad. Väl där träffade vi både Duveskogs och Björklunds som också hade badutflykt. Ambros gillar verkligen att bada, men blir snabbare kall än övriga familjemedlemmar, så med ganska täta mellanrum fick han komma upp och värma sig. Efter lite bad och prat gick vi vidare mot Hamptons. Ellentin skulle bara ta en sista gungtur och hade ganska bra fart när gungrepet gick av och hon damp i backen med armbågen före. Hon fick riktigt ont och skrapmärken. Hon har haft otur på den lekplatsen! För ett tag sedan fick hon en sticka ganska djupt in i stortån. Som väl är blev inget brutet, men smärtan höll i sig länge.

Vakten på Hamptons är mer seriös än våra vakter. Man måste visa pass, eller det räckte att jag gjorde det som ansvarig man för sällskapet J Hittade inte passet men min ansvariga hustru hade tagit med det.

Sörlings hade tipsat om en etiopisk restaurang på Argwings Kodhek road. Där hade vi för avsikt att inmundiga söndagsmiddagen. Vi fick med oss Petra och Primus samt Lundkvists som var där på besök.

Restaurangen ser väldigt anspråkslös ut från vägen, med en ganska gryllig liten skylt, men innanför portarna var det en stor och fin anläggning. Vi satt ute och åt fantastiskt god etiopisk mat. När vi beställde maten sa kyparen att vi inte behövde beställa en rätt var, det skulle bli för mycket. Jag tyckte nästan att han var lite påstridig men vi följde rådet och när maten kom in visade det sig att en rätt var fullt tillräcklig för två. Totalpriset för sex vuxna och fyra barn var 3200 shilling, ca 320 kr! Väl värt fler besök! Stinna och nöjda åkte vi hem med vår nya taxivän Sam, en hyvens man som vi gärna vill vara stammisar hos. Han hade även ordnat en kamrat som körde hem de andra i sällskapet. De blev dock senare, för de hamnade i kö bakom en krock mellan en matatu och en citi hoppa.