Hej och karibuni

Nu sover det en fantastisk liten pojke i den nya sängen. När han tidigare idag skulle sova middag tyckte Ambros att sängen verkade farlig, men nu sjöng pappan och mamman ” Så går jag nu till vila trygg” samtidigt som mamman la ner Ambros i sängen. Sen satt jag kvar länge på golvet med en alldeles lugn liten gosse. Han låg där och filosoferade länge och höll mig i handen. Släppte den ibland och letade rätt på handen efter ett tag igen. Så till sist somnade han gott. Nu återstår att se när han tycker att det är morgon.

I förrgår såg den sovande prinsen ut så här, när han tog sig en extra middagslur i mammas knä.

Det är permission från barnhemmet nu. Doktorn kommer skriva ut honom därifrån tidigt på måndag morgon, men vi fick tillstånd till en natt här hemma. Härligt!

I eftermiddag/kväll har Hanna varit här med oss. Jättemysigt. Vi promenerade till Svenska skolan där tjejerna hoppade studsmatta och hoppborg och badade en stund. Ambros hade också kul, dansade och sprang en del men satt allra mest i pappas famn. Och så fick han prata i telefon med moster Mia och kusinerna Elias och Hannes. Det var spännande! Han pratade mest med dig Elias. Undrar om du förstod vad Ambros sa? Det gjorde inte jag! Men efteråt när jag berättade för Ambros vilka han hade pratat med sa han “Ia” flera gånger 😉

Förresten så kan vi revidera informationen om Ambros storlek. Han mätte 87 cm hos doktor Nesbitt igår och vägde 11,9 kg.

Vi har kanske inte sagt så mycket om vad vi äter?
Det blir lite spännande nya hittepårätter så gott som varje dag. Utom köttfärssåsen första dagen och så – FAKTISKT – exklusiva tortillas med köttfärs, tomat och avokado idag. (Köttfärsen var riktigt het, så du skulle ha varit här på Ngong road Douglas!) Tomat kostar 6,90 kr/kg och den stora avokadon kostade 2 kr. Tortillabrödet däremot var rejält mycket dyrare än ICA:s egna.
Vi bor väldigt nära ett mycket bra köpcenter med den gigantiska shoppen Nakumatt. Där lär vi oss efter hand hur man gör. T ex låta en anställd väga och prismärka frukt och grönt innan man går till kassan.

Sparsamma med de kronor (nja shilling…) vi har, handlar vi den billigaste sorten av allt vi kan hitta. Så till den milda grad (som Astrid Lindgren skulle ha uttryck det) att jag fick rensa riset rejält för att få bort alla stenar och skaldelar! Ellentin tyckte smaken var mysko så nästa risköp satsade vi några shilling till.

Köttfärs har det blivit och korvar som såg märkliga ut men smakade bra. När Ambros är här blir det dock än så länge vegetariskt eftersom det är vad de äter på barnhemmet. De äter ofta en grytaktig röra av kokt potatis, morot, grön matbanan kompletterat med linser, spagetti osv. När han var här igår gjorde jag pasta och en relish (som zimbabwevännerna kallar det) av oljefräst lök, tomat och spenat. Till mellanmål småbananer, papaya, morotsjuice, varm mjölk, kex osv.
Idag var vår gullegosse på restaurang för första gången och åt ris och grönsaker.

Tja, det var lite om maten. Vi återkommer! Kul att ni är med oss!

Han är fantastisk denne lille kille som vi idag hämtade på morgonen och hade hos oss hela dagen. Han tyr sig till oss och vill oftast vara i famn när okända är nära men sprallar loss rejält när vi är bara familjen; pratar, busar, tokskrattar ett ljuvligt kvillrande skratt. Han kan ena stunden skutta eller rusa omkring och nästa sitta och pillra med kritor eller pussel med stort tålamod.

Stövlarna som både storasyster och kusinerna Olsson har haft blev favoriter!

När Ambros skulle sova middag blev det en fantastisk stund med storasyster. Hon får berätta om det i sin blogg imorgon. Närhet är ledordet. Och närhet behöver han. Så länge Ambros är trygg med att vi är nära är han frimodig, och så när han tror/inser att vi ska skiljas åt blir det svårt. När vi kom tillbaka till barnhemmet var han sprudlande hela tiden när vi lekte och satte på pyamas (med linne under och tjocktröja över som alla barnhemsbarnen) ända tills han förstod att vi skulle gå. Då klamrade han sig fast vid Ellentin och tårarna kom…..

Idag fick vi också Sundsvallsbesök av Arne Selander som kom på kaffe i vår lilla lya och tog bild på hela familjen. Den går att hitta på hans blogg, vilket vi fick veta ikväll när Arne bjöd oss på toppenmiddag på hotellet där han och Eric sover inatt innan de reser hem. Gott med en trevlig middag med spännande diskussioner. Det hjälpte oss att skingra längtanstankarna efter det ledsna avskedet på barnhemmet.

Nu sover Ambros i sängen på barnhemmet och Ellentin här vägg i vägg. Kanske vi vuxna ska göra det snart också. Apropå säng så kan jag komplettera gårdagens inlägg om att barnsängen vi skulle kunna få hyra (via kontakt till personal på Eldon Villas) verkade som en gudagåva tills vi fick höra priset imorse: 200 shilling per dag dvs 6000 ( 600 kr) i månaden! För 600 kr skulle vi kunna KÖPA en enklare säng. Vi sa nej, men fick senare i em ett nytt prisförslag: 1500 shilling per månad! Vår hud säger att vi är rika. Våra kontoutdrag säger annat!
Också nu sa vi nej och gav ett maxbelopp på 1250 sh/mån. Så vi återkommer imorgon med nyheter om hur det budet tas emot.

Oj vad svårt det är att leva upp till intentionen att skriva korta inlägg….men nu gäspar jag och säger Lala Salama till er – och Asante sana för alla fina kommentarer och mejl!

Väldigt ofta är det dålig fart på Internet här – och då menar jag inte lite utan mycket. Därför tar det ibland väldigt lång tid att få upp ett mejl eller validera att man har en äkta windows-version på sin dator. Här är ett exempel för er som tycker det är roligt – övriga kan vänta på ett seriösare inlägg. Det kommer senare. Kanske idag. Kanske imorrn.

I Sverige laddas filer ofta i megabyte per sekund. Här snackar vi inte ens kilobyte. Men en bra dag är det tresiffrigt antal byte i alla fall

Idag är det vår första söndag i Nairobi. Så här kommer dagens bibelord:
“Ty du kom till min hjälp, i dina vingars skugga jublar jag. Jag håller mig tätt intill dig, din hand ger mig stöd” Psaltaren 63:8-9
Vi kan verkligen jubla. Utan Guds hjälp hade vi inte varit där vi är nu.
Ellentin har skrivit en del om sången i Nairobi Pentecostal Church där vi var med Duveskogs. Sången var verkligen härlig! Alla texter via kanon! Även annat i gudstjänsten var spännande – en del inslag som vi skulle kunna lära oss av: pastorn med fru gratulerades med tårta och gåva under gudstjänsten till att de nyss firat tvåårig bröllopsdag. Och alla förstagångsbesökare fick räcka upp handen så kom någon fram och hälsade, lämnade en välkomstbroschyr och en gåva. Ett armband som ni ser här:

Idag är vår resa beskriven i Sundsvalls Tidning och vi har också fått bekräftat via Adoptionscentrum att vi inte heller fortsättningsvis kan publicera bilder som kan identifiera Ambros. Det skulle kunna äventyra hela adoptionen eftersom han inte är vår förrän de här sex månaderna är över. Så de bilder ni kommer att få se på den här offentliga platsen kommer därför visa mer av oss än av Ambros. Sorry!

GRATTIS farmor, mor och svärmor GUNILLA säger vi också idag (provringde henne nyss från kenyamobilnumret i 2 min 12 sek till den facila kostnaden av 10 kr – det är ju inte så dyrt) och KRAM till våra pappor på fars dag!

Idag har uppkopplingen fungerat mycket bättre. Det verkar lovande!
Många hälsningar från ett just nu soligt Nairobi!